This essay examines the Alberte triology, by the Norwegian writer Cora Sandel, from a gender/feminist perspective. Taking Yvonne Hirdman's theory about the gender system as a starting point I will show how the living conditions and the different roles of men and women are represented in the novel and how they are changing during the centuries before and after the First World War.I am particularly interested in Alberte, the main character, what attitude she takes to her position in the gender system and in what way she differs from the traditional female model. Is she a New Woman, a different ?species?, who doesn't fit into the rigid gender system? Does the New Woman have a male counterpart, and is he to be found in the novel? Does the novel give a positive vision of a future where men and women can meet as equals?.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur mannen konstrueras hos Maria Sandel. Några noveller ur Vid svältgränsen och andra berättelser analyseras, liksom ett par kapitel ur Familjen Vinge, samt en episod ur Mannen som reste sig.Tesen är att mannen hos Sandel konstrueras i förhållande till hemmet. Vid detta kan man urskilja två roller. Den ena är mannen som sabotör, den andra är mannen som konstruktör. Mannen som konstruktör blir också, i sin kontext, till en utopi.Fokus för analysen är skötsamhetsbegreppet och hemmet.

The purpose of this text is to show how social class is (re)produced and created in the short stories?Draksådd? byMaria Sandel and Ivar Lo Johanssons ?Nya tänder? from Statarna I and to point out ways that the short storiesmay be useful from an Educational Perspective. Maria Sandel was the first (recognized) female author to writein the genre of Working-Class Literature in Sweden and Ivar Lo-Johansson is a recognized authorship who ismost famous for his novels portraying Statarna. The analysis focuses on how the teeth motif is portrayed in theshort stories. My analysis proves how the teeth motif is important in portraying the construction of class.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.